startamedlchf.blogg.se

Första gången jag började med LCHF var rena helvetet. Om man jämför med nu. Jag hade GRYM huvudvärk, trött, yr, var jämt sugen, asdåligt humör, frös... Osv.
Det jag kan se NU, med "amatörögon" är att jag åt för lite. Jag var skadad av tidigare dieter då man ska äta små mängder, och gjorde det också med LCHF. Vilket resulterade i ständigt sug och ingen nöjdhet alls. Sen måste jag ha konsumerat enorma mängder kolhydrater/socker och sötningsmedel, eftersom jag mådde så dåligt. Det var i klass med att avgiftas från morfin. Nej, jag skojar inte! Pinan var densamma!

Den här gången har jag inte haft stort sug efter kolhydrater, men jag åt heller inget socker före. Levde väl i stort sett på Nutrilett. Så min svältkropp blev ju överlycklig av att få MAT! Kan tänka mig att det är därför jag inte "lidit" så mycket denna gången. Trött- ja. Men det beror också på sjukdom. Huvudvärk? Ja. Fryser? NEJ! Sug? Nej. Hungrig? När jag ska vara det, och äter tills jag är nöjd. Äter "efter magen" och inte efter huvud/ögon
Förvånansvärt smidigt.
Dock ställer jag mig inte på vågen eller tar på mig gamla jeans ÄN. Det sker inga mirakel så snabbt. Men jag vet minus 2.5 kg. Det räcker för mig just nu. Jag måste nog påstå att jag mognat lite. Det är mjukisar med gummiband i midjan och en stor T-shirt som gäller.